misslewis

godkväll !

jag har varit hemma i 20 minuter, vi stängde tidigt ikväll då vi inte hade några kunder. skönt med tanke på att jag ska upp halv sex imorrn !
snart är det slut på detta eländet, bara två veckor kvar då jag jobbar dubbla skift och sedan en vecka på Elme innan skolan börjar. gud vad jag längtar !
det här med att ha två jobb är ingen höjdare kan jag tala om. har blivit mycket stress de senaste veckorna och jag har ibland trott att jag ska gå under.
för utöver jobbet ska man ju ta hand om en lägenhet, träna, äta, träffa vänner och dessutom vårda sitt förhållande.
har haft så dåligt samvete för att jag har varit enormt dålig på att höra av mig till mina vänner.
snart blir det bättre !


jag har förresten en nyhet att berätta.
jag skrev ju för någon vecka sen att jag har börjat läsa "Sockerbomben" av Bitten Jonsson.
när jag hade läst en tredjedel av boken insåg jag vilket stort sockerberoende jag har.
det kanske inte märks när man umgås med mig, för jag äter inte godis och efterrätter varje dag, nej långt ifrån. men när jag väl äter kan jag inte sluta. det går bara inte.
häromdagen köpte jag ett paket Brago fullkorn och tänkte äta några till fika.
det slutade med att jag åt upp hela paketet på under en halvtimme. själv.
det är sjukt, jag vet, och det är därför jag har bestämt mig för att sluta äta socker.
jag har nu sockeravvänjning och det är ett enormt viktigt beslut för mig.

jag har aldrig kunnat bara ta "ett par" godisbitar ur godispåsen och aldrig, aldrig nånsin skjutit ifrån mig en halv efterrätt för att "jag är mätt, det är bra nu". hur fan kan man bli mätt på efterrätt ??!!
av boken har jag fått lära mig att vissa människor helt enkelt är mer mottagliga för socker och jag är definitivt en av dom.
det är skönt att jag verkligen har bestämt mig och hittills går det bra, men det är en lång väg kvar och det kommer bli tufft att ta sig igenom.
för att underlätta skriver jag dagbok varje dag om hur jag mår, vad jag känner och hur vardagen känns.


jag kommer nog uppdatera här ganska mycket om vad som händer, för det hjälper mycket att bara skriva av sig.
och är det någon annan som kämpar med att bli av med sitt sockerberoende får ni gärna höra av er, jag pratar gärna med människor som går igenom samma sak som jag !