misslewis

maste. orka. halla. ogonen. oppna.
skulle nog ha stannat hemma en dag till.
huvudet ar sa tungt att det kanns som att allt gar i 0.5 km/h.
och det jobbiga ar ju att nar man har missat en dag pa jobbet kanns det ungefar som att man har en veckas arbete att ta igen. helt otroligt.

den har trottheten bojar verkligen komma ikapp mig nu.
jag har alltid haft valdigt mycket energi, alltid velat gora en massa saker och aldrig riktigt haft talamod.
detta har i sin tur lett till att jag har valdigt svart att slappna av, bara sitta ner och ta det lugnt.
jag kan liksom inte stanga av.
jag kanner alltid dom har "mastena". maste stada, masta plocka undan, maste sortera kladerna, maste ta en drink, maste hjalpa kollegan pa jobbet, maste maste maste.

jag sjukanmalde ju mig igar for att jag inte madde bra. jag visste ocksa att jag verkligen behovde en ledig dag till att bara ta det lugnt och vila, sa jag lovade mig sjalv att bara ligga i sangen och inte gora nagonting.
lik forbannat spenderade jag eftermiddagen med att stada och tvatta.

efter flera manader utan att ha varvat ner ar jag nu sjukt trott, okoncentrerad och omotiverad.
och jag vet liksom inte hur jag ska stoppa det har.
ska man ta en vecka ledigt fran jobbet ?
ska man skita i att lagenheten at stokig och bara lara sig att lata det vara ?
ska man ringa till mamma och storgrata ?

helst av allt vill jag bara ga hem, slanga mig pa soffan och bara ta det lugnt. men jag KAN inte.